En lugn söndag

Idag har vi tagit det väldigt lugnt. Bäst att samla kraft till morgondagen.

Efter frukosten strosade jag och Pär ner till vattnet. Där hade just två stora kryssningsfartyg lagt till och den stora Norgefärjan var också på väg in och lite längre in i fjorden låg redan Göteborgsfärjan. Tänk vad många människor som det kommer in till lilla Kiel på en mycket kort tid när alla dessa fartyg är fullsatta.

Under förmiddagen tog vi en sväng till lägenheten. Vi skulle lämna av grejerna vi köpt på IKEA igår. I brevlådan låg ett brev med vårt nya hemtelefonnummer och väntade på oss. Jag tror minsann att det är någon som vill sätta mig på prov ordentligt. Som ni alla vet så är mina tyskakunskaper ganska obefintliga, och efter att vi bestämt oss för att välja den lägenheten som vi gjorde så upptäckte jag att jag hade väldigt svårt för att säga allt som har med åtta att göra. Det vill sig inte alls med det där konstiga ljudet. Men nu gäller det att ligga i hårdträning för vi bor ju på nummer 82 och gissa vilket telefonnummer vi fick? Såklart börjar det med 8888. Vi fick tre olika nummer, det ingår tydligen 3 nummer i varje abonnemang och alla börjar med 8888. Huvaligen, hur ska jag någonsin kunna säga mitt telefonnummer på tyska? Om jag ändå hade varit kines! Då hade jag nog kunnat förbise det faktum att jag inte kan uttala siffran 8. Kineserna i Kina betalar gladeligen en massa pengar för att få ett telefonnummer med många åttor och undvika sjuor och fyror. Visserligen innehåller alla våra nummer en fyra, men med så många åttor så går det nog bra ändå.

Idag åkte vi också ut till den andra golfklubben för att kolla läget. När vi fått den information vi behövde bestämde jag mig för att det är där jag vill bli medlem. Jag tänkte fylla i papperna på en gång. Men se, det gick inte. För att bli medlem så måste jag kunna mitt bankkontonummer och det kunde jag ju inte, så papperna fick följa med mig hem istället. Han bad mig också att läsa igenom alla villkor noga. Jo, tjena, inget ord på engelska så långt ögat kan nå på deras villkorspapper. Det blir till att skriva på och se glad ut. Villkoren får jag väl läsa om något år när jag förhoppningsvis har lärt mig lite tyska:)

När vi ändå var i trakterna så åkte vi ut till Strande. En liten by vid havet där Pär brukade bo när han har varit här på besök. Fast det inte var en strålande söndag så var det ganska mycket folk. Men enligt Pär så var det ganska glest jämfört med en riktigt fin helgdag. Då är det tydligen helt knökat med folk där. Innan vi åkte därifrån blev det lite lunch med efterföljande glass/glasskaffe längs stranden.

Det fanns en hel del strandkorgar lediga idag. Ser ni Norgefärjan som påbörjat resan tillbaka till Oslo?

Idag har vi också beställt tågbiljetter till Fredrik. Och kan ni tänka er, de gick att betala med VISA-kort så vi kunde göra beställningen online från början till slut. Eftersom vår skrivare ligger i packningen så valde vi alternativet att de skulle skicka hem biljetterna. Givetvis fick vi då betala lite extra.  Att skriva ut dem själva kostade inget extra tror jag. Ganska rimligt tycker jag. Men i USA var det tvärtom, om man valde alternativet att skriva ut biljetterna själva fick man betala en extra avgift. Är inte det lite märkligt?

Nu är det dags att försöka sova. Vi ska upp tidigt i morgon och ta emot flyttgubbarna.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

ps. glöm inte rösta på bilden .ds  http://www.sarasmatkasse.se/tavlingsbidrag-marie-bengtsfors-solsjon