Nya besök

Så har ytterligare en vecka sprungit iväg. En vecka som varit lite annorlunda mot de flesta andra veckor eftersom Pär råkade bli dunderförkyld och stannade hemma från jobbet fyra dagar. Det har nog aldrig hänt tidigare att han varit hemma från jobbet så många dagar i sträck. Men nu är han på benen igen och jobbar som vanligt.
För mig rullade veckan på som vanligt med tennis-och tyskalektioner.
Angående min Mac-version av min Adobe suite så kan jag nu berätta att jag fått mitt serienummer och allt fungerar som det ska. Väldigt smidigt måste jag säga. Men det var lite dråpligt med själva distributionen av själva programvaran. Eftersom man av någon anledning inte kan få en länk till en ny nedladdning när det gäller plattformsbyte så var de tvungna att skicka boxen på posten. Jag bad dem sända paketet till min tyska adress, men se det gick inte eftersom jag hade ett svenskt adobe-id. Om jag ville ha det skickat till Tyskland var jag tvungen att skaffa ett tyskt adobe-id och sedan be dem skicka paketet. Detta lät ju lite väl omständigt tyckte jag. Jag hade inte alls lust att gå in på tyska adobe och försöka förstå all tysk text. Så jag bad dem skicka paketet till Fredrik istället. Det var inga problem som tur var. Någon dag senare fick jag ett mail med ett trackingnummer hos UPS. Jag gick förstås in för att kolla var mitt paket befann sig. Kan ni gissa var det var någonstans? Såklart! Det hade precis tagits emot av UPS och befann sig för närvarande i TYSKLAND. Vad säger man? Det skickades alltså från Tyskland till Sverige med UPS istället för att skickas direkt till mig som befinner mig i samma land. Och sen var det ju faktiskt så att jag inte alls behövde boxen, det enda jag var ute efter var ju serienumret eftersom jag redan installerat utvärderingsversionen av programmet. Så allt som Fredrik behövde göra var att öppna paketet och skriva ner numret och maila det till mig.
Nåja, paketet kom fram i god ordning och på detta sätt hjälper man ju till att ge jobbtillfällen till transportbolagen :)

På fredagen kom våra goda vänner Ewa och Staffan hit. Vi lärde känna varandra i Houston men nu är de tillbaka i Sverige igen. Meningen var att jag och Pär skulle åka till Lubeck och hämta upp dem på flygplatsen där och sedan gå på Lubecks julmarknad. Men nu blev det så att Pär fick åka till doktorn istället och jag åkte själv till Lubeck. Ganska mycket försent kom jag till flygplatsen, och givetvis var det en av de få gånger som ett plan landat före utsatt tid. Men men, bättre sent än aldrig säger man ju och ganska snart efter vi lämnat flygplatsen var vi i gamla stan i Lubeck.
Givetvis var vi tvungna att ta en promenad genom den gamla stadsporten. Nog tyckte jag att den lutade oroväckande åt alla håll och kanter. Men fin är den.

Väl uppe vid julmarknaden fastnade vi vid första korv och Gluwein stället. Det är klart att man ska ha sig en wurst och en Gluwein med schuss (ursäkta stavningen) när man går på julmarknad i Tyskland.

Efter att vi var mätta och nöjda fortsatte vi vår promenad och hamnade snart i Niedereggeraffären som är en stor vacker affär full med marsipan.

Nu är ju inte jag så förtjust i marsipan, men det fanns ändå en del som slank ner i min inköpspåse. Det finns ju andra som gillar marsipan.

Vi fortsatte vår promenad på marknaden och jag lovar, mat och dryck var det ingen brist på.
Till och med Glögg hade de att erbjuda.

Mina kära gäster tog sig ytterligare en gluwein, medan jag förlustade mig på varm choklad och grädde. Första gången jag blivit serverad varm choklad med sugrör tror jag. Känns inte helt rätt att dricka varma drycker genom sugrör.

Lagom till att vi kände oss färdiga med Lubeckbesöket så började det tillta i regnandet och blåsten och det kändes ganska bra att få sätta sig i bilen och köra hemåt.

Där hemma tog en lite aning piggare Pär emot oss. Det är bra att få lite uppiggande medicin av fru doktor ibland.

På lördagen vaknade vi till ett vitt Kiel. Men det var ganska blött, så det var inte vitt så länge.

Vi spenderade dagen i Kiel med omgivning. Först ett besök på Norgeterminalen för att kolla vad det skulle kosta för Fredrik att åka med oss den 22:a och sedan iväg till tågstationenså att Staffan och Ewa kunde köpa tågbiljetter tillbaka till flygplatsen. Sedan blev det förstås ett besök på marknaden och då var vi förstås tvugna att provsmaka lite Gluwein även där. Mest för att kunna jämföra de olika sorterna såklart :)

Även på marknaden i Kiel är det tätt mellan matstånden.

Lunchen tog vi på en närbelägen restaurang. Staffan och Ewa passade på att beställa riktigt tysk mat. Enligt deras utsago så smakade det riktigt bra.

Pä vägen hem tog vi omvägen om Holtenau för att fika på ett ställe som ligger riktigt fint till precis dör Kielkanalen går ihop med Kielviken. Inte för att vi var speciellt hungriga, men en kaffe och en rejäl äppelkaka gick allt ner.

Efter några timmars vila hemma i lägenheten var vi åter redo för att ge oss ut i jakten på mat. Det blev en promenad bort till Forstbaumschule.
Där fick vi lära oss något nytt. Staffan, Ewa och Pär beställde romgrogg efter maten. Vi hade ingen aning om var det var för något och vi blev allt lite förvånade när de serverade en kopp varmt vatten och en liten flaska rom bredvid.

Vägen hem blev lite mer spännande än det var tänkt. Vi märkte redan när vi gick till restaurangen att det var riktigt halt på vägarna, men det hade hunnit bli mycket värre tills det var dags för oss att gå hem. Rena blankisen på vissa ställen. Det kändes ganska bra att vi lämnat bilen hemma. vi kom hem utan brutna ben iallafall och förutom de isiga vägarna var det riktigt härligt väder att promenera i. Friskt och lagom kyligt och en fullmåne som lös så fint på oss. På tal om månen, den spelade ett spratt med oss alla denna dag. När vi kom ut från vår fikarestaurang möttes vi alla av en klar och tydlig halvmåne. Vi har till och med bildbevis på det :) Visserligen låg månen lite konstigt ner, men alla kan ju bli trötta, tydligen så också månen, och då måste man ju ha rätt att lägga sig ner lite. (ursäkta den dåliga bilden, men månen syns iallafall tydligt)

Så gissa om vi alla blev förvånade när vi kom ut på gatan för att gå till restaurangen på kvällen och möttes av en alldeles full och klart lysande måne. Och jag lovar, vi hade inte suttit och smuttat på massa Gluwein innan vi gick ut. Kan det molniga vädret ha spelat oss ett spratt kanske :)

Söndag morgon ögnades åt frukost och packning. Packningen gick ganska fort, det är fördelen när man åker med Ryan air. Eftersom de säljer billiga personbiljetter men hutlöst dyra biljetter till bagaget så gäller det att klara sig på handbagage. Jag läste i tidningen igår att de nu skulle börja med att ta 1000 kr (tusen) för att checka in en väska om man inte hade förbokat det vid beställningen. Så det gäller verkligen att väga handbagaget ordentligt innan så att man inte råkar ut för att ha ett kilo för mycket i handbagaget och bli tvungen att checka in det för tusen spänn!

Sen återstod bara att köra våra gäster till tågstationen och vinka av dem. En mycket trevlig helg hade vi tillsammans. Tusen tack för att ni tog er tid att komma hit. Nästa gång hoppas jag att vi kan bjuda på lite skönare väder bara.

För mig blev det sedan lite häng i soffan för att heja på de svenska skidskyttarna innan det var dags för mig att ge mig iväg för att duka till Svenska klubbens Lucia/julfest. Men det är en helt annan historia och den tar vi en annan gång.

Ha det gott och ta hand om varandra.
Kram / Marie