Bosse har anlänt och redan hunnit åka hem igen, tiden går så fort. Jag hämtade upp Bosse vid Stena-terminalen kl. 9 i tisdags morse. Vi åkte hem och tog en kaffe innan det var dags att åka till min tennisträning. Bosse hängde på och var med och spelade. Patrik visade som vanligt ingen pardon utan körde hårt med oss som vanligt. Bosse var helt slut efter en timmes hård träning. Men han var också väldigt nöjd och tyckte att det var väldigt skoj. Så han sa direkt att han även skulle hänga med på onsdagsträningen. Kul.
Efter att tagit det lugnt någon timme därhemma så tog vi sedan en promenad genom Dusternbrookskogen och ner längs vattnet. Som tur var hade vi vinden i ryggen och solen i ansiktet för det blåste riktigt isande vindar. Men det var en härlig promenad.
Målet för promenaden var Louf och lite lunch. Vi valde att sitta inne, Det var det inte alla som gjorde. Jag fattar inte riktigt att man vill sitta ute och käka när det blåser isande vindar.
Mätta och nöjda kunde vi fortsätta vår promenad. Vi fortsatte längs med vattnet innan vi vände hemåt.
På kvällen tog vi en promenad tillsammans med Pär till Forstbaumschule. Lite middag och en öl satt ganska bra då.
På onsdagen var det sedan dags för tennislektion igen. Lika kul och lika jobbigt. Så jobbigt så att Bosse gärna ville ta det lugnt resten av eftermiddagen. Det blev lite lunch hemma sedan några goa och slappa timmar med en varsin bok. På kvällen när Pär kommit hem från jobbet tog vi sedan en promenad in till stan och käkade middag på Wirtshaus. På vägen hem tog vi vägen om Sky för att komplettera lite inför att Pärs kollega från Houston skulle komma hem och käka hos oss på torsdagskvällen. Sen var det ganska gott att komma in i stugvärmen.
På torsdagen var det tyskalektion som vanligt. Uäsch, det kändes inte speciellt lockande att ge sig iväg på cykeln när termometern visade minus 6 grader. Men det var bara att bita ihop och ge sig iväg. Jag lärde mig under cykelturen dit att jag behöver varmare handskar. Jag frös ordentligt om vänstertummen när jag kom fram.
Efter lektionen så mötte jag upp Bosse för lite lunch. Men det visade sig inte vara så lätt att få äta lunch redan kl. 11.30. Alla ställen öppnade kl. 12. Så det var bara att vänta. Det blev en Thailändsk restaurang. Ett mycket bra val, riktig god mat har de där. Det var faktiskt elaka Patrik som tog dit mig på lunch för någon vecka sedan. Efter det försökte jag och Pär att gå dit en fredagskväll. Men det var helt kört om man inte bokat bord. Tydligen ett riktigt populärt ställe.
Under tiden jag och Bosse njöt av vår lunch så började det att snöa riktigt ordentligt. Inget cykelväder precis.
Min cykel börjar bli översnöad.
Bosse förbereder sig för en promenad i snövädret.
Kram /Marie
by Marie
Bea - Åh, så vackert med all snö! Jag älskar snö! Tyvärr blir det ingen skidåkning för oss i vinter, så jag kommer inte att få krama en endaste snöboll. Njut!
(Därmed klagar jag inte på sommartemperaturerna vi har i Houston)
Elisabeth i Åhus - Så mysigt med snön, härliga bilder!
I hela Sverige är det kallt men i Åhus har vi ännu ingen snö.
Kan du inte göra en snöängel på balkongen, kanske Lillpisen skulle uppskatta det! Hihi!
Soliga & kalla Åhuskramizar från
Elisabeth
Marie - Jag är egentligen ingen snöälskare. Men har snön väl kommit ner och vägarna är framkomliga och det inte är en massa slask så kan även jag tycka att det är vackert med snö. Men jag hade gärna bytt med dig Bea. De två sista åren vi bodde i Houston hade vi som du vet rekordkyla. T.o. m där fick vi uppleva snö och frysta vägbanor. Lite skillnad på den januari ni haft i år. Du gör rätt i att njuta av en go och myggfri värme.
Snö får du uppleva när du kommer tillbaka till Varberg.
Elisabeth, jag trodde att hela Sverige hade snö nu. Men tydligen har Åhus klarat sig undan.
/Marie