Kongoboken

Eftersom de bläddringsbara Kongoböckerna inte längre verkar finnas tillgängliga så finns nu Kongoboken här istället. Nu i form av ett fotogalleri. Den första bilden som syns är omslaget. Den vänstra är alltså baksidan av boken och den högra är framsidan.
Efter att ha återigen ha upplevt vår vistelse i Kongo genom att titta i boken så väller bara minnena fram. Det var verkligen en otroligt häftig resa, jobbig vid flera tillfällen men det man tar med sig är ändå de fina minnena.
Hoppas ni kan få en liten känsla för vad vi fick uppleva genom att bläddra i boken.
Men först kanske en liten bakgrundsförklaring skulle vara på plats för de som eventuellt inte känner till historien.
Det hela började med en mycket tragisk händelse. Nämligen att mina barns kusin Erik drabbades av en hjärntumör och dog när han var 18 år. I samband med hans begravning så ville hans föräldrar samla in pengar till något projekt i Afrika. Efter att Eriks pappa Jan som är Pärs bror rådfrågat vännen Åke som varit missionär i Kongo under många år så kom de fram till att det bästa skulle vara att samla in pengar till ett pågående fotbollsprojekt. Erik var en mycket hängiven och talangfull fotbollspelare så det kändes helt rätt. Pengarna som samlades in skulle alltså gå till Kongos största fotbollsturnering för gymnasieelever. Denna turnering drevs i kyrkans regi. Denna kyrka hade ett samarbete med Missionskyrkan i Bengtsfors som alltså den fd. missionären Åke och Eriks föräldrar tillhör. Så det samlades in pengar till denna fotbollsturnering och det blev en ansenlig summa som kunde skänkas till turneringen. Med dessa pengars hjälp så har turneringen kunnat leva kvar och utvecklas. En turneringsperiod pågår under två år. Första året spelas kvalturneringar runt om i landet och nästa år så spelas slutspelet i Luozi. 2010 så bestämde sig Eriks föräldrar att de skulle åka och titta på slutspelet. Med på resan följde även Eriks bror Johan och vännen Åke. Jag blev tillfrågad om jag ville följa med och det ville jag och även Erika följde med. Erika är ju duktig på franska så det var bra att Åke kunde få lite avlastning i sitt tolkande :) Resan blev ett oförglömligt minne. Särskilt mäktigt var det att se de två finallagen tåga in på plan med en stor banderoll där det stod Challenge Erik Leander på. Och att sen höra Jan hålla tal på franska (han kan inte franska) inför många tusen Kongoleser var så otroligt rörande. Det känns väldigt stort att veta att i denna afrikanska by spelas vartannat år finalen i landets största fotbollsturnering, och varje gång bärs banderollen med Eriks namn in på plan. Denna banderoll hänger också över infarterna till byn inför finalhelgen. Så alla som kommer in till Luozi passerar under Eriks namn under den perioden.
Hoppas ni kan uppleva lite av känslan när ni tittar i boken.

Klicka på den stora bilden och klicka sedan i högra delen av bilden så bläddras bilderna fram, alternativt kan man klicka på höger pil på tangentbordet.