Marie Leander

Ja, i morgon åker jag, Fredrik och katten till Sverige. Vi provar på något nytt den här gången. Nämligen att ta färjan från Travemunde och anlända i Trelleborg knappt sju timmar senare. Om man åker dagfärja kan man billigt boka en hytt, så det gjorde vi. På detta sätt behöver inte pisen sitta i bilen i åtskilliga timmar och jag behöver inte köra alla dessa mil. Jag tror att det blir bra. Det enda dåliga med detta är att vi får gå upp i ottan för att hinna med färjan.

Vad har hänt sen sist då? Jo, jag och Fredrik tog tåget till Hamburg en dag för att besöka apple store. Min Mac behövde en liten check. Men det var inget fel på den, så det var väl bra. Men jag rekommenderades att köpa mer minne till den. Och de sa han inte för att han skulle få sälja något minne till mig eftersom de inte har de i apple store, utan för att hen helt enkelt tyckte att det var nödvändigt. Sagt och gjort, hemma i Kiel igen så letade vi upp en dator affär som hade rätt minne och sedan lekte vi datareperatörer en stund. Nu är min dator snabb som blixten. Vilken skillnad!

Förr förra helgen tog vi cyklarna på en av småförjorna som går över förde och tog oss till Laböe. Därifrån cyklade vi norrut en bit innan vi stannade för att äta. Riktigt varmt och soligt var det en stund den dagen.

När vi åkte över med färjan så passerade vi plötsligt Banjaard. Det var alltså det skeppet vi åkte med på avslutningskvällen av Kieler Woche. Lite kul att plötsligt se henne igen. Nu fick jag ju också ett tillfälle att fotografera henne, även fast det inte blev något höjdarfoto på det långa avståndet.

Vi passerade även detta fartyg som fraktade vingar till ett vindkraftverk. Helt otroligt vad stora de är.

Tanken när vi påbörjade vår cykeltur var att vi skulle ta färjan över, cykla en bit och sedan ta färjan tillbaka igen. Men under dagens gång så ändrades planerna plötsligt och istället cyklade vi tillbaka till Kiel. Och inte valde vi den närmsta vägen heller. Så istället för några kilometers cykling så blev det 35 kilometers cykling och ca 12 kilometers båtfärd. Nåja, då kunde man ju käka lite glass med bättre samvete när man kom hem.

Annars så har vädret varit ganska bedrövligt här. Vi har fått några rejäla skyfall under de senaste veckorna. Dock har vi klarat oss för några översvämningar än så länge, men det är tydligen andra här i Kiel som fått bilar bortsköljda och källor översvämmade.

Vi har också hunnit med att vara i Schleswig där Fredrik och Pär körde cokart. det är inget som roar mig, så jag nöjde mig med att vara åskådare.

I torsdags när jag var på tennisklubben så såg jag redan på parkeringen att något var på gång. Där stod flera tv-bilar. Det visade sig att de hade storbildsvisning av Angelique Kerbers semifinal i Wimbledon uppe i restaurangen. Och eftersom Kerber tydligen har vår tennisklubb som moderklubb så var det en stor grej att filma publiken som följde hennes match på tv. Givetvis serverades det champagne och jordgubbar som sig bör när det är Wimbledonspel.

Vad det gäller mig och tennis så har jag spelat några gånger med Fredrik. Om jag bara ser till att slå rena och fina slag så går det ganska ok. Men så fort jag träffar fel eller försöker mig på att ta en lite högre boll så gör det riktigt ont. Och efteråt så är det ispåse en bra stund som gäller. Idag hade jag faktiskt en lektion med Patrik. Vet inte om det är riktigt det som läkaren och massören menar när de säger att jag får spela lite. Men jag kände att jag ville få känna på det på riktigt en gång innan jag åkte till Sverige iallafall. Och visst hade jag ganska ont efter en timmes spel med Patrik, men faktiskt så är det redan nu samma kväll mycket bättre igen. Så förhoppningsvis så tog armbågen inte allt för mycket stryk.

I lördags så hoppade vi på tåget strax innan kl.8 och åkte till Berlin. Vi tyckte att Fredrik skulle få se något mer än bara Kiel och Hamburg när han är här. Vi hade en helt ok dag i Berlin trots att det spöregnade under stora delar av vår tid där. Men vi hann med att se en del måsten, såsom Check point Charlie, muren, och Brandenburger Tor. Men först så startade vi med en frukost på Alexander platz.

Vi råkade också hamna mitt i ett demonstrationståg bestående av en himla massa grisar och kossor.

Att det finns museum för i stort sett alla smaker visste jag. Men att det fanns ett Currywurstmuseum det hade jag faktiskt ingen aning om. Men varför inte, det finns ju potatismuseum, så varför inte ett korvmuseum?

Igår hade vi en liten minisvenskträff hemma hos Linda. Det var jag och Patrik som var där. Linda bjöd på smaskig räkpaj och jordgubbar. Det var väldigt trevligt att sitta där och snacka skit några timmar. Tack Linda för att du bjöd in oss. Nu ser både du och jag fram emot att få smaka på Patriks pannkakstårta i höst, eller hur? Ni kanske undrar varför inte Pär var medbjuden? Det var han givetvis, men eftersom han just nu befinner sig i varma Houston så var det lite svårt för honom att närvara.

Idag har jag ätit lunch med Britta och därefter som sagt spelat en timmes tennis. Och sen har jag förstås fått ta itu med en av de tråkigaste sysslor jag vet. Nämligen att packa inför resan imorgon. Men nu känner jag mig faktiskt ganska klar med den biten. Det är bara datorn och katten som återstå att packa :)

Imorgon åker vi som sagt färjan till Trelleborg. Därifrån åker vi till Laholm. På torsdagen har vi biljetter till Båstadtennisen. Får verkligen hoppas att det inte regnar då. På fredagen hämtar vi upp Pär på Landvetter och åker sedan direkt upp till Ulvåsa. På lördag äger den Stora matchen rum och på måndag åker Pär tillbaka till Kiel.

Något som också är på gång är Supermatchen, vilken tur att de inte valt att kalla den Stora matchen, för det namnet är ju redan upptaget. Nåväl, supermatchen är en fotbollsmatch mellan Barcelona och Manchester U på Ullevi i augusti. Vi hade turen att få tag i biljetter, vilket jag har förstått inte var allt för lätt för många andra. Men vi hade tur som sagt och ser fram emot att se den matchen innan vi åker tillbaka till Kiel igen.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Ja, nu har vi vardag här igen. Längs Kiellinie syns inte många spår av förra veckans händelser.

Svårt att tro att dessa två foton är från samma ställe

För mig har det varit en ganska lugn vecka då tyskan har varit inställd. Jag har bara haft mina möten med sadisten Kloose inbokat två gånger. I tisdags var det riktigt riktigt plågsamt. Jag hade ju väldigt ont redan innan jag kom dit och vart han än tog i armen så var det smärtsamt. Men jag tror att det hjälper så då får man stå ut. Idag var det betydligt lättare. Jag hade inte alls lika ont och därmed blev behandlingen lite behagligare.

Vad det gäller katten så verkar hon ha klarat det senaste slagsmålet ganska bra. Hon var lite låg under fredagen med svullet öga och svullen svans. Men redan under lördagen hade hon piggat på sig och nu är det full fart på henne igen. Skönt att slippa göra ytterligare ett besök hos veterinären. Men vad det gäller utevistelse är vi tillbaka på ruta ett igen. Hon sitter vid dörren och vill gärna gå ut. När man öppnar dörren åt henne så springer hon ner för trappan. Men sen tar det stopp. Hon vägrar gå ut. Hon sitter i dörröppningen ett tag och sedan springer hon kvickt upp till vår lägenhet igen. Det är klart att man är lite rädd när det finns så många elaka katter där ute.

I helgen och veckan som kommer har vi inget speciellt inbokat. Nästa helg åker Pär till Houston och åker sedan direkt till Göteborg därifrån. Meningen är att jag och Fredrik ska möta upp honom där. Frågan är bara hur vi tar oss dit. Stena kan vi inte åka eftersom djurhytterna är slutsålda. får se om det blir till att köra hela vägen eller eventuellt TT-line över dagen.

Erika har nu åter installerat sig i Paris. Denna sommar blir det dock endast fem veckors jobb innan hon återvänder till Halmstad. Tydligen var det väldigt många av hennes gamla arbetskamrater som fanns på plats så allt känns väldigt bra för henne.

Efter nattens och förmiddagens åskoväder och skyfall så anar man lite sol. Kanske dags att passa på att ta sig ut en sväng.

Ha det got och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Kieler Woche avslutas alltid med ett stort fyrverkeri kl 23.00. Då är det populärt att befinna sig på ett av de alla fartygen som finns i Kiel under veckan. Vi hade fått erbjudande genom en kollega till Pär att åka med det Holländska fartygen Banjaard. Det såg ju inte särskilt hoppfullt ut med vädret när regnet bara öste ner hela dagen. Men vi packade iallafall matväskan och gav oss i väg till kajen där båten skulle vänta. Vi mättes av Pärs kollega som var utrustad för regn från topp till tå. Lika väl utrustade var inte vi även fast vi hade både regnbyxor och regnpochos. Men på fötterna var det lite sämre ställt. Men vi klarade oss fint iallafall. Det fanns som väl var ett sällskapsrum där de flesta av sällskapet på ca 25 personer fick plats. Man fick helt enkelt turas om att vara uppe på däck eller nere i värmen.

Såklart måste man ha en Kieler Wocheflagga upphissad.

Tur att man inte tillhörde besättningen och behövde utföra detta balansnummer.

Även Pär fick rycka in och dra i några rep. Vad jag kan avgöra så skötte han sig alldeles utmärkt.

Lite regnskydd fanns det även att få uppe på däck.

Våra goa gäster, Staffan och Ewa från Västerås.

Ser ni galningarna uppe i masten?

Pär och ”hans” fabrik.

Alldeles i lagom tid gled vi in mot Kiel och möttes av en vacker syn med alla dessa upplysta båtar.

Klockan 23.00 drog så fyrverkeriet igång. Precis som till det berömda fyrverkeriet i Geneve så var det musiksatt. Lite extra glad blev man när det började med att spela Loreens Euphoria till den första delaen av fyrverkeriet. Ganska maffigt var det, men de har en bit kvar för att nå upp till Geneves standard. Och det bästa av allt var att precis lagom till fyrverkeriet så slutade det att regna. Vi är väldigt glada att vi tog chansen att följa med på denna fyratimmarsresa med detta fartyg. Det var en annorlunda upplevelse. Men nästa år så tror jag att vi tittar på det från land. Men som sagt, en riktigt trevlig upplevelse trots busvädret. Tyvärr har jag inget foto från utsidan av vårt fartyg eftersom det låg utanför två andra fartyg när vi klev på. Men är ni nyfikna kan ni kika på deras webbsida. www.banjaard.net 

 

Under lördag förmiddag var det då dags att packa kaffetermosen och den överblivna tårtan och sätta sig i bilen för att åka ut till Friedrichsort för att se den omtalade Windjammerparade. Vi anade att det skulle vara mycket bilar på väg ner till stranden, så vi tog det säkra före det osäkra och parkerade långt ifrån stranden. Att sen hitta vägen till rätt ställe var inte särskilt svårt. det var bara till att följa den strida ström med folk och fordon som var på väg till samma ställe som vi.

Det var otroligt mycket folk nere vid stranden, men ändå inga problem att hitta något bra ställe att slå sig ner på. Vi hann precis smaska i oss tårtan innan de första fartygen gled förbi oss.

Det var otroligt häftigt att se alla dessa fartyg komma förbi i parad. Man kan ju fundera lite på hur alla dessa båtar fick plats inne i Kieler Förde där de startade denna parad. Och hur kan de klara av att köra så nära varandra utan att det blir krockar? Vi hann även med att slappa lite i solskenet efter att alla skepp hade kommit förbi. Men sen blev det lite bråttom för att klara sig till bilen innan regnet kom över oss. Vi klarade oss inte helt, på vägen hem började det regna, men som tur var var det bara några droppa, så det var knappt lönt att fälla upp paraplyet.

På kvällen gick vi ner till den berömda fiskrestaurangen Gosch för att få tillfälle att smaka på maten som alla talar så gott om. Vi hade bokat bord, så vi fick plats inne i båten, annars så är de flesta platserna utanför båten.

Maten smakade bra och det var trevligt att sitta där en stund och titta på folk. Dock var inte Fredrik så förtjust i alla bönor han fick tillsammans med sin lax, så han behövde komma iväg och få i sig lite annan mat :) Men nu har vi sett vad det har att erbjuda och vi gör nog ett återbesök även nästa år.

Våra kära vänner Staffan och Ewa kom i god ordning till Kiels järnvägsstation där jag kom och mötte dem. Promenaden dit är lite drygt 3 kilometer lång. Men eftersom det var Kieler Woche så tog promenaden betydligt längre tid. Jag var ju tvungen att stanna och titta på diverse saker, gå lite omvägar för att kolla lite närmre på en del saker och så var jag förstås tvungen att stanna och köpa en mjukglass med lakritsströssel.

Det är många olika slags båtar som ska samsas om platsen inne i Kieler Förde

När jag promenerade till järnvägsstationen så sken solen och jag var tvungen att ta av mig jackan för det blev väldigt svettigt. Gott att se solen en stund på midsommarafton. När jag mött upp våra gäster promenerade vi bort till gågatan och satte oss och mumsade i oss varsin korv som vi sköljde ner med lite öl. Ett perfekt sätt att börja ett tysklandsbesök på. Medan vi satt och gottade oss så drog väldigt mörka moln över oss och snart var regnet där. Men efter att vi tagit skydd under ett tak ett tag så slutade det regna och vi kunde fortsätta vår promenad hemåt.

Det var ju midsommar så såklart skulle vi äta sill och potatis och självklart skulle det avnjutas utomhus. Det blev precis som det ska vara en midsommarafton. Alltså så flyttades matbordet bort från det skyddande taket vid solsken, in under det skyddande taket vid regn och åter ut från taket osv osv. Alltså precis som det sig bör. Ingen skillnad alltså på Svensk och Tysk midsommar.

Det blev jordgubbstårta till efterrätt. Dock utan svenska jordgubbar, men de tyska var faktiskt precis lika goda.

Efter maten gick vi ner till Kielline för att kolla in Kieler Woche och förhoppningsvis få se Tyskland spela sin kvartsfinalmatch mot Grekland.

Att titta på folk och få sig något att dricka var inga problem.

Många fartyg att titta på under Kieler Woche

Under kvällen fick jag också en förklaring på varför det fanns så många blå bollar i vattnet jämt. Det var nämligen vattenballonger som man fick köpa för valfritt pris och sedan försöka träffa denna galna man med. Staffan köpte tre bollar och jag kastade en av dem. det skulle jag inte gjort. Ett mesigt kast blev det, men det värsta vara att det kändes riktigt ordentligt i armen. Det gick liksom en stöt genom hela armen och sedan dess har jag haft riktigt riktigt ont. Hur gick det för lingångaren då? Jodå, han klarade sig hela vägen utan att bli blöt. Riktigt skickligt måste jag säga och en riktigt kul ide.

Att få se fotboll nere vid Kielline kunde vi däremot glömma. Just som matchen skulle börja började det regna ordentligt och alla ställen med tak blev förstås snabbt överfyllda. Då beslutade vi oss för att ta en snabb rusch till Tennisklubben och titta på matchen där istället. Som vanligt när Tyskland spelar så var där mycket folk och det var trevligt att kunna sitta där och se Tyskland vinna en enkel seger.

Lördagen började vi med att ta bilen ut till Friedrichsort  för att se den berömda fartygsparaden. Mer om det i sett senare inlägg.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie