Marie Leander

Jag och katterna anlände till Ulvåsa i fredags eftermiddag. Katterna var inte heller denna gång särskilt glada i att åka bil. Men när de väl kom fram så fann de sig snart till rätta. Det märks att de kände igen sig från förra gången. De var mycket lugnare direkt. Förra gången var de ganska stirriga ett bra tag. Men nu ville de genast komma ut och kolla läget. Altanen är ju fortfarande favoritplatsen, både på och under.  Men några steg i gräset kan de allt ta om det är något som lockar där.

Problemet är bara att trots att de inte flyttar sig särskilt långt så levererar de möss på löpande band. Vi försöker stoppa dem innan de kommer in med dem, men allt för ofta lycka de smita in med sina skatter. Häromkvällen hade vi en stackare sittandes bakom vedspisen i någon timme. Som tur var var den korkad nog att komma fram igen så att Zoom kunde göra slut på lidandet. Sorry för bildkvalitén, det är mobilbilder i dåligt ljus.

I lördags fick vi ett väldigt trevligt besök. Det var en norsk familj som jag lärde känna i Genève. Jag var förskolefröken åt lille Lester. Vi har inte setts sedan de flyttade från Genève 2003. Men tack vare Facebook så har vi hållit kontakten och nu var de på väg hem från en Dalslandssemester och passade på att komma förbi på hemvägen. Otroligt kul att ses igen. Synd bara att de var lite ont om tid. Vi hann ju inte alls med att prata om allt. Så detta måste återupprepas helt enkelt.

I söndags hamnade jag högst oväntat i en grusgrop för att titta på massa bilar, lastbilar och traktorer.  Det var dags för den årliga Traktor- och maskinträffen i Gapungebyns grusgrop i Stenby Jaja, bara till att göra det bästa av situationen och passa på att fotografera lite. Ganska snabbt insåg jag att jag nog borde ha tagit min gamla kamera med mig istället för min nyinköpta. Det var ganska dammigt. Det var ju ganska korkat av mig att inte tänka på att det är dammigt i en grusgrop :) Nåja, inget att göra något åt. Några bilder blev det i varje fall, så nu blir det lite fotobombning igen.

Men sen skulle det bli lite fart i sandlådan, så då fick bilen lite assistans.

Sen blev det full rulle i sanden. Fattar inte hur de vågar köra upp för dessa branta backar.

Det var mer än en gång jag trodde de skulle slå runt.

Givetvis var Bengtsfors stolthet Erik Berger på plats. Erik är nu 91 år. Ända tills förra året var han aktiv racerförare. Erik har skördat stora framgångar i racersammanhang. Kolla gärna upp honom på nätet.

När så uppvisningarna var avklarade och Pär fått titta på alla fordon så kunde vi hoppa på traktortaxin och ta oss tillbaka till parkeringen.

Ja, det var grusgropen det. Så roligt kan man ha det en lördag.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram/Marie

 

Ja, nu är jag hemma i Göteborg igen efter en fantastisk vecka i Mullsjö. Anders är en väldigt bra kursledare och som vanligt är ju en av de stora plusen på en sån här kurs att man faktiskt kommer upp på morgonen när förhållandena är som bäst. Är jag hemma så blir det lätt att jag stannar kvar i sängen och missar alla fantastiska fotomorfar. Sen är det ju väldigt inspirerande att få se alla de andra deltagarnas bilder. Det är mycket man har att lära av de andra.

Pär är i Åmål och jobbar sista veckan på Cleanergy. Sen får vi se vad det blir. Jag är i Göteborg hela veckan och jobbar lite och fixar lite.

Men nu hade jag tänkt att bomadera er med fler bilder från Svalbard.
Mitt förra inlägg om Svalbard slutade ju med lunch dag två på fartyget efter en fantastisk första zodiaktur. Under lunchen så körde vi en bit ut ur Hornsund och in i en liten vik i utkanten av Hornsund. Så när lunchen var avklarad så hoppade vi i gummibåtarna igen för att utforma den nya viken.

Ljuset är helt fantastiskt. Det kan se helt annorlunda ut bakom ryggen på en och skifta från en minut till en annan.

Det finns tillfällen då jag tänker att jag bryr mig inte så mycket nu, för det kommer ju fler tillfällen. Så kommer det inte så många fler bra tillfällen. Snopet! Så var det för mig när det gällde lunnefåglarna. Jag skulle så gärna vilja ha en sån där vacker bild på en lunnefågel, för det är ju verkligen en skönhet till fågel. Jag tyckte inte detta var ett så bra tillfälle så jag bara knäppte av några bilder för att man ändå var där. Det kommer ju att komma fler och mycket bättre tillfällen tänkte jag. Men det visade sig att det bara skulle komma några få tillfällen till och inte var det några bra tillfällen. Så detta var nog de bästa bilderna jag fick på denna vackra fågel. Nesligt värre. Jag måste nog åka tillbaka.

Efter några timmar var det dags att vända åter mot fartyget. På väg tillbaka passerade vi denna stackare. Han var riktigt illa däran och blev nog strax efter vi kört förbi föda åt ett annat djur.

Innan vi åkte till Malmö så skulle vi bara kika in i en liten vik igen. Och ser man på, visst låg där något på isen.

Detta var alltså på väg tillbaka till fartyget. När vi gav oss iväg från fartyget några timmar tidigare så passerade vi också denna vik. Men då såg vi inget utan puttrade glatt vidare. Men titta på bilden nedan som är tagen på utresan. Visst ligger där två sälar och skrattar åt oss som inte ser dem!

Väl tillbaka på fartyget så var det dags för en välsmakande middag. Som efterrätt fick vi njuta av en bildvisning av Brutus Östling. Alltid lika roligt att se hans bildvisningar då han verkligen lever sig in i berättelsen och bjuder så härligt på sig själv. Och så är det ju fantastiska bilder han visar upp förstås.

Ja, så var dag två på båten slut. Undra vad dag tre har att bjuda på. Det får vi kanske se i ett annat inlägg. Vem vet. För nu är det ju en semifinal i Em-fotbollen som måste ses.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram/ Marie

Vårt sista fotopass var planerat till fiskdammarna. Åter en morgon där vi stod redo på parkeringen kl. 4.30.

Uppgiften vi fått denna dag var att göra ett reportage till mittuppslaget på lördagsbilagan för Jönköpingsposten. Vi skulle presentera Fiskdammarna för läsarna helt enkelt. Och detta skulle vi göra med fyra bilder.

Väl på plats så kunde jag ganska snart konstatera att vi hade sällskap. Och ganska rikligt med sällskap också. Eller så var det bara jag som genast fick sällskap, för runt mig och på mig var det genast 1000 myggor. Som tur var hade jag myggnätet med mig. Utan det kan jag lova att Jönköpingsposten skulle få klara sig utan bilder från mitt håll.

Som vanligt snöade jag in på något smått och tiden rusade iväg där jag satt vid vattenkanten och fotograferade en snigel på en blomma.

Men nu var det ju det här med att presentera Fiskdammarna. Kanske man skulle ta en bild som visade lite mer än bara en blomma och en snigel.

När jag stod där och försökte bringa reda i oredan hörde jag hur det plaskade en bit ifrån mig. Det var en liten fågelfamilj som var ute och simmade. Givetvis på fel sida oredan från mitt håll sett så det gick knappt att se dem. Så jag gav mig helt enkelt rakt upp och rakt ner i skogen för att komma till andra sidan. Där stod jag sen i min ensamhet och väntade. Och plötsligt fick jag se dem inne bland grenarna på ett nerfallet träd.

Typiskt tänkte jag, ska de nu sitta där och trycka. Men då hade jag lite tur att några andra från kursen kom och ställde sig där jag stått förut. Då tyckte familjen det var bäst att sticka därifrån och kom då tillbaka till min sida. Det var nog lite tystare där. Tyvärr var det lite mycket grenar i vägen, men jag lyckade i varje fall fånga dunbollarna på bild.

Sen hörde jag någon säga att det bara var 50 minuter kvar och samtidigt hörde jag Anders säga att man inte fick missa att gå lite längre bort för där växte ett häftigt bestånd av strutbräken. Jaha, det var bara till att försöka ta sig upp för berget igen för att sedan komma ner till stigen som ledde till strutbräken. Anledningen till att jag var tvungen att gå upp för att komma ner var för att det låg flera bjässar till granar och spärrade närmsta vägen. Men nu var det skynda skynda som gällde.

Så var jag framme vid bräken och insåg att jag inte hade lång tid på mig. Det var bara till att försöka hitta en väg ner till bäcken på smidigaste sätt.

Ja, det var vad jag hann med innan någon kom och sa att det var hög tid att gå tillbaka. Jag som tyckte att jag precis kommit dit. Tänk vad fort 3 timmar kan gå. Det var bara att konstatera att jag inte heller denna dag hunnit äta min macka som jag så nogsamt gjort iordning kvällen före.

Resten av förmiddagen ägnade jag mig åt att leta efter bilder att redovisa på eftermiddagens teoripass.

Även denna eftermiddag slogs jag av vilken fantastisk bredd det var på bilderna som visades trots att vi varit på samma ställe allihop. Jättekul och inspirerande.

Idag fredag fick vi sovmorgon och hade teori hela förmiddagen. Dagen började med att Anders visade ett bildspel som var 24 minuter långt. Oj, tänkte jag, det kommer nog att börja krypa i kroppen innan det var slut. Ett 24 minuter långt bildspel är verkligen väldigt långt. Men det måste jag säga, de var något av de snabbaste 24 minuter jag upplevt. Vilken upplevelse det var att se. Det liknade verkligen inget annat jag sett i bildspelsväg. Tack Anders för att du delar med det av ditt fina arbete.

Sen fick vi en liten försmak av hur man själv ska tänka när man ska göra ett bildspel. Det är nog bara till att konstatera att det inte är något för mig. Jag är ju en sån som vill att det ska vara färdigt strax innan jag börjat. Lite otålig kan man kanske säga. Men, han har i varje fall sått ett litet frö som jag nog få vårda ömt och se om det kan gro.

På eftermiddagen fick vi ta med oss fem bilder var som var tagna innan kursen som skulle visa lite om vårt fotograferande. Hm, det var inte lätt att visa på 5 bilder, jag som fotograferar allt möjligt och tycker allt är kul. Men det landade i tre naturbilder, en Rollerderbybild och faktiskt en massagebild eftersom jag tyckte det var så kul att göra. Och då hade jag ändå inte med en enda bild tagen med makroobjektivet.

På kvällen var det sen dags för vernissage. Alla kurser visade vad det pysslat med under veckan. Vår grupp hade en bildvisning som Anders presenterade på ett fantastiskt sätt. Man blev verkligen både stolt och glad när han stod där framme och lyfte fram våra bilder.

Sen blev det buffé som vi klarade av ganska snabbt, för efter buffén var det ju dags för lite avslutningsfest för naturfotogruppen. Vi samlades i ett rum där vi sen satt och pratade och drack vin till klockan var 1.

En väldigt trevlig dag med andra ord. Men nu är det hög tid att sova, för imorgon kör vi sista rycket och det kanske är bra att inte somna i klassrummet.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram/Marie

Eftersom vi pga vädret ändrade planerna för morgonen så bar det av till Gammelskogen i går kväll. Från början var det ingen fototur alls planerad till denna kväll, men eftersom vi alla ville ha fler fototillfällen så var Anders snäll och la in en tur extra.

Temat för kvällen var återigen John Bauer. I denna skog skulle man kunna hitta mycket troll tydligen.
Så jag satte på mig trollsökarglasögonen och gick in i skogen.
Jag började med att traska igenom hela skogen för att komma fram till Pinnebron. Väl där insåg jag att det nog var ett misstag. Där var hur mycket mygg som helst och fast jag nästan badat i myggmedel så var de på mig hela tiden.
Detta gjorde att jag tappade lusten lite och hittade inte riktigt någon inspiration.

Eftersom jag inte stod ut med alla mygg så lämnade jag bron och sökte andra motiv. Det där med att man skulle leta efter troll glömde jag bort för en stund. Det fanns ju blommor som bara väntade på att bli fotograferade.

Tiden gick som vanligt på dessa fototurer alldeles för fort. Plötsligt var det bara 30 minuter kvar tills vi skulle samlas på parkeringen och åka tillbaka till skolan. Nu blev det bråttom. Jag hade ju inte lyckats hitta några Linneor ännu. Jag stötte på Anders och han kunde tipsa mig om vart det fanns Linneor. Så det blev stora steg ditåt.
Ja, det var vad jag hann med. Inte så mycket troll för min del. Jag tappade nog trollletarglasögonen när jag slogs mot myggorna vid Pinnebron.
Idag på eftermiddagen hade vi bildvisning från denna kväll och det var helt otroligt vad många av deltagarna hade hittat många otroligt fina troll och andra väsen. Imponerande. Jätteroligt att få ta del av.

Även denna morgon gav vi oss av kl 4.30 på morgonen. Idag var det Fiskedammarna som gällde. Men de bilderna får jag redovisa senare.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram/Marie