Nu var det ett tag sedan sist. Vi har hunnit med en del på den tiden faktiskt. Men först kommer några bilder på timmerstugan som barnens kusin Johan bygger. Det blir lite byggt varje sommar och nu börjar man se slutet på projektet.
Byggherren Johan!
I onsdags fick vi trevligt sällskap här på Ulvåsa. Det var Roger, Maria, Marcus och Filip som kom på besök från Vänersborg. Det blev fika och sedan bad i solsjön. Ja, bad för dem som inte är badkrukor vill säga. Alltså så stannade jag och Fredrik kvar på land.
I tisdags kom min nya kamera. En vattentät leksak. Givetvis ville jag testa om den fungerade bra under vatten. Samtidigt passade jag på att skoja lite med Roger. Jag tyckte att det var skoj, men jag är inte helt säker på att Roger tyckte det var lika skoj. Han och Filip var i vattnet och jag gick ut på bryggan med kameran i handen. Jag bad Roger att ta några kort och slängde ut kameran till honom. Han fångade den elegant innan den hamnade i vattnet. Oj, det var nära, hördes från de okända tjejerna som satt på bryggan. Ja, det var nära svarade Roger och drog en suck av lättnad. Men efter att ha tittat lite närmare på kameran så såg han att den var vattentät och kunde ha lite större förståelse över att jag kastat ut kameran till honom. Sorry Roger om jag skrämde dig lite.
Roger fick äran att premiärdoppa kameran i sjön. Det var allt lite nervöst när han dök ner under vattnet med den. Men den klarade vad den lovade och här är resultatet. En bild på Filip under vattenytan. Kolla in håret! Det ser alldeles torrt ut, men jag lovar, han var under vattnet när denna bilden togs.
Roger och Filip ovan vatten,
Efter badet åkte familjen Johansson hem igen. Det gällde ju att komma hem i tid till de svenska damernas semifinal. Jättekul att de kom på besök. Fler såna besök är välkomna.
På kvällen var Jan med familj här och käkade lite och tittade på semifinalen. Det var ju trevligt med sällskap, men tyvärr var ju inte matchen lika trevlig.
Under torsdagen kände jag mig trött, hängig och lite nere. Egentligen ingen orsak till det, men ibland har man väl såna dagar. Iallafall så föreslog jag för Fredrik framåt kvällen att vi kanske skulle åka till Laholm några dagar, bara för att göra något annat än bara vara här på Ulvåsa. Han var på direkt och tyckte att vi skulle åka direkt. Sagt och gjort, vi ringde Sussanne och frågade om det var ok att vi kom, sen packade vi och ställde iordning huset och en timme senare var vi på väg. Kl. halv tolv på natten var vi på plats i Laholm.
Jag hade hoppats på att få säga hej till Lillpisen. Men hon låg och sov i Sussannes och Patriks sovrum, och där kunde jag ju inte gå in . Tror inte att Patrik skulle uppskattat det eftersom han skulle upp och jobba tidigt på morgonen.
Men vid sextiden så vaknade jag av att Lillpisen kom och trampade och spann vid mitt huvud. Helt otroligt. Hur visste hon att vi var där? När vi sover hos Sussanne så sover vi i ett rum nere i källaren. Det är inget ställe som Lillpisen normalt går till. Men nu gick hon alltså ner dit och in i vårt rum och väckte mig. Så mysigt att träffa henne igen. Åh, vad jag önskar att hon kunde följa med till Tyskland.
En plats som Lillpisen gillar att ligga på är den här. I Sussanne och Patriks sovrum. Hon hittade den redan första dagen hon kom till huset.
Va! Ser ni henne inte? Nej just det, man måste dra ut Sussannes jeanslåda för att hitta henne.
Hon kommer dit genom att gå in under sängen vid väggen där det är lite mellanrum mellan sängen och väggen. Sen hoppar hon ner i lådan från baksidan av lådan. Knaskatt.
/Marie
by Marie