En båttur till Dietrichsdorf

Idag är jag helt slut i kroppen. Det gick hyfsat att träna tennis med laget nu i förmiddags, men jag kände mig sliten efter torsdagens cardiotennis. Då var det nästan två timmars oavbrutet springande varvat med situps, armhävningar, hopprep, utfallsövningar och däremellan slag på tennisbollar :) Jag tyckte att det gick ganska bra för mig vad det gällde att orka jobba i två timmar, det som säger ifrån är mina svagheter i kroppen, dvs senor och leder. Och även om det kändes ok att göra alla övningarna så känner jag idag av att jag nog tränade en del ovana muskler, främst då armhävningsmusklerna. Så efter att ha duschat efter träningen idag kände jag mig ganska seg i kroppen. Men jag får se det som ett tecken på att jag har jobbat ordentligt :)

Det var inte så många fina dagar vi fick här i Kiel. Just nu är det bitande kallt och hårda vindar och det väntas snö. Inget väder som inbjuder till några promenader precis. Så idag kommer jag bara att slappa fram tills jag ska åka iväg till Linda och vara barnvakt. Det var väldigt längesedan jag var barnvakt åt någon. Men det är ju ingen liten bebis jag ska ta hand om så det ska nog gå fint :)

I onsdags var det riktigt gott väder och jag var sugen på att göra något ute i solen. Jag kom på att jag ville kolla in Dietrichsdorf lite. Jag hade ingen större koll på det stället. Men vi har cyklat förbi där några gånger när vi har cyklat kustvägen och jag har tänkt att det ser ju ganska mysigt ut. Så jag kollade upp färjetiderna och promenerade sedan ner till bryggan för att ta färjan den korta biten till Dietrichsdorf. Det andra alternativet att komma dit är att cykla runt hela förde och det kände jag inte riktigt för denna gång.

En liten båtfärd på knappt två kilometer istället för en cykeltur på ca 8 kilometer var vad jag föredrog denna dag.

En blick in mot stan genom soldiset. Långt därborta ser man Norgefärjan och Stenafärjan.

Vi passerade en fyr som såg ut att stå mer på rätt plats än den som jag hade i mitt förra inlägg.

Nu har jag gått av färjan och planen är att följa gångstigen längs vänsterkanten för att sedan ta mig över till andra sidan där jag sedan ska hoppa på färjan tillbaka.

Även här gapar båtplatserna tomma än så länge. Det blir det nog snart ändring på.

Det fanns allt lite tecken på att det är en vår och sommar på gång. Alla små tecken gör en lite gladare tycker jag.

Men det fanns även några övervintrare kvar också.

Jag närmar mig bron som leder över till Wellingdorf. I Wellingdorf håller den tandkirurg till som drog ut Patriks visdomständer. Så där hade jag varit förut visade det sig. men det var jag inte riktigt medveten om förrän jag kom dit och insåg att jag hade varit där förut. Tänk vilken skillnad på intryck man kan få. När jag skjutsade dit Patrik så kom vi ju med bil och jag fick inte alls uppfattningen om att vattnet låg precis intill. Utan då kändes bara Wellingdorf trist och tråkigt. Nu när man kom nerifrån vattnet så fick jag en helt annan känsla för orten. Vid denna bro slutar också Schwentineälven som är en 62 kilometer lång flod.

Här låg en gång i tiden Tysklands största och mest betydelsefulla kornkvarn. Här kan man läsa om området . Men som så mycket annat så blev mycket förstört under de kraftiga bombningarna under andra världskriget.

Nu är detta allt som finns kvar. Nuförtiden är det en restaurang.

En tjusig ”laxtrappa” hade de byggt vid bron för att fiskarna skulle kunna ta sig från Baltic Sea och vidare upp i älven. Riktigt fin var den.

Men på älvsidan såg det inte riktigt lika fint ut. Inte så trevligt välkomnande till fiskarna precis. Men de kanske inte de bryr sig så mycket om :)

Några som sitter och väntar på bättre tider. Med tanke på hur räcket ser ut så har de nog suttit där ett tag.

Uppe på den här högbron har vi cyklat flera gånger och då sett att detta området fanns, men vi har inte riktigt utforskat det förut. Bara en gång har vi cyklat här nere istället för däruppe och då bara susade vi igenom utan att reflektera på hur det såg ut egentligen. Undrar om det finns möjligheter att på ett någorlunda lätt sätt ta sig till fots upp längs älven?

När jag står på bron och spanar så dyker Norgefärjan upp. Ojoj, nu ser man hur pytteliten den färjan som jag åkte med är. Det är den röda pricken man ser framför Norgebåten.

Efter att ha letat upp en bankomat i Wellingdorf så gick jag tillbaka till den gamla kvarnen och slog mig ner i solskenet på terassen. Där njöt jag av en go lammsallad i min ensamhet.

Herren vid bordet bredvid njöt av annat han.

Efter maten så promenerade jag tillbaka in till Wellingdorf, köpte en glass och drog mig sedan ner mot bryggan för att hoppa på färjan tillbaka hem.

Här kommer mitt transportmedel för dagen.

Ganska snart kunde vi lämna de öldrickande fiskarna ifred på bryggan.

Hit kommer jag gärna tillbaka. Då förhoppningsvis i sällskap med Pär.

En del nöjer sig inte med att stå på en brygga och fiska.

Här ser man anläggningsplatsen för Litauenfärjan som man kunde skymta i en bild i mitt förra inlägg. Inte någon glamorös plats de har precis.

Nu är jag snart hemma igen. Om man går upp precis till höger om det största huset så är man bara lite drygt 500 meter ifrån vår lägenhet. De stora byggnaderna är ”Landtag” Typ riksdagen i Schleswig Holstein. Ganska hyfsad utsikt de har från sina kontor.

Här är en som gör bra business en sån här dag. Det är en typ korvkiosk fast på vattnet.

Efter några härliga timmar ute i solen så var det med ett ganska rött plyte man traskade hemåt. Och väl hemma var det snart dags att säga hej då till Pär som skulle hoppa på Stenabåten för färd mot Sverige. Jag har fått rapporter från honom och han har det toppen tillsammans med Erika på Ulvåsa. Idag hade de tydligen tillsammans med farbror Bo, farbror Jan och kusin Johan tagit en långpromenad i skogen för att inspektera Johans timmerstugebygge.

Dagen efter denna fantastiska onsdag så slog vädret om och det har inte inbjudit till fler promenader. Nu är det soffhäng med raggsockar på som lockar mest. Får hoppas på att de arktiska vindarna avtar snart så att man kommer ut igen.

Nu ska jag se till att få något i magen innan jag cyklar iväg till dagens uppdrag.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

  • mars 9, 2013 - 5:13 e m

    Christer Bergh - Hej!
    Kände att jag borde skriva något här. Läser och följer dig/er troget. Det är spännande läsning, det är skitkul att läsa och vill bara att du ska veta hur intressant jag tycker det är.
    /ChristerReplyCancel

  • mars 9, 2013 - 5:24 e m

    Ewa Noren on Facebook - Alltid roligt att hoera hur du har det! Och att se dina fina bilder!!!ReplyCancel

  • mars 9, 2013 - 5:59 e m

    Marie - Hej Christer. Vad kul att höra ifrån dig. Och kul att du gillar att läsa min blogg. Och att du lämnar spår efter dig. Det är alltid roligt med kommentarer. Den är ju mest tänkt som en dagbok till mig själv, men det är ju kul om den kan glädja andra också. Själv tycker jag inte det finns så mycket spännande att skriva om, det var lite lättare att hitta roliga saker att dela med sig av när man bodde i Kina. Då var det ett nytt äventyr så fort man lämnade huset.
    Jag tycker det är dags för dig och Kicki att gå ihop och se till att få till en återträff snart. Skulle vara så trevligt att träffa gänget igen. Kram på dig och fortsatt lycka till på målarkursen, du har talang såg jag.ReplyCancel

  • mars 9, 2013 - 6:00 e m

    Marie - Tack Ewa!ReplyCancel

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

*

*