Marie Leander

Har försökt att komma på vad vi egentligen sysslade med på annandagen, men minnet sviker :) Tur att jag tog ett par foton då så att minnet kommer tillbaka lite.

Våra gäster, Bosse och Ruben åkte efter frukosten hem till deras resp hem i Svenneby och Bengtsfors. Pär utmanade sin höjdrädsla med att sätta upp vår nyinköpta lampa i rummet på övervåningen. Från taket ner till botten av trappan så är det ca 7 meter, bäst att hoppas på att den improviserade byggnadsställningen håller med andra ord.

Ställningen höll och lampan kom upp. Den ser inte mycket ut där den hänger men den ger ett gott ljus, så vi är nöjda över det.

Vad som hände resten av annandagen har jag som sagt ingen aning om, kanske minnet kommer tillbaka senare.

Under våra 12 dagar i Svarttjärn så var det 3 gnistrande underbara dagar. Vi lyckades missa alla tre. Första dagen var dagen efter annandagen. Vi vaknade till en härlig klar vinterdag och vår utsikt från frukostbordet kunde vi inte klaga på.

Tyvärr var vi helt tvungna att åka in till Bengtsfors och handla denna vackra dag. När vi passerade Alfs hus och blickade ut över Svärdlång var det så vackert så man nästa kunde tänka sig att stå ut med ett tomt kylskåp bara för att få se mer av det vackra. Tyvärr har jag inga foto från detta tillfälle, och tur är kanske det för det hade varit svårt att göra vyn rättvis. Vi uträttade våra ärenden i Bengtsfors och skyndade oss sedan hem. Utsikten från vårt köksbord såg då ut såhär när solen nått fram. Vid den här tiden på året når solen aldrig ända upp till Ulvåsa så vi får nöja oss med att njuta av den på avstånd.

Vi lastade in våra inköpta varor och skyndade oss sedan iväg ut. Målet för dagens promenad var att promenera ut till ön i Bärsjön. Vi är ju ägare till halva ön och jag har aldrig varit ute på ön förut, bara sett den på avstånd från land och kajak. Ska erkänna att jag var lite tveksam till projektet med tanke på att jag inte helt litade på isen. Men jag fick väl lita på min make för en gång skull.

Riktiga tydliga årstider är härligt. Mindre kul när man inte riktigt vet om det är höst, sommar, vår eller vinter utan dagarna ständigt består av blåst, regn och ca 10 grader. Men på bilderna nedan är det ingen större tvekan.

På hemvägen kom vi på att Pär hade packat ner bullar och varm choklad i ryggsäcken. Inte kunde vi återvända hem utan att tömma ryggsäcken.

Solen når verkligen fram väldigt lokalt och inte på hela dagen lyckades vi befinna oss mitt i solen. Bättre lycka en annan gång :)

Framåt midnatt när jag så smått började att tänka på att dra mig uppåt till sängen så kom Pär på den briljanta iden att gå ut i månskenet. Det blev en härlig promenad i 15 minusgrader och gnistrande landskap. Mer om det i nästa inlägg.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram/Marie

Nu är vi hemma i Kiel igen. Som vanligt sov jag inte många minuter på båten. Det gjorde inte Pisen heller. Hon kom fram från sitt gömställe under täcket under natten och var full av liv. Hon växlade mellan att gå omkring och trampa på mig i underslafen och på Pär i överslafen och sitta och kolla ut på havet. Hon hade inte alls lust att sova. Men framåt morgonen vaknade hunden i hytten bredvid, då var det dags att inta sitt gömställe under täcket igen.

Fredrik kom hem i fram till Bordeaux i god ordning även om det hängde på minuter några gånger.

Här i Kiel är det ca 7 grader, regnigt och grått. Inte mycket vinterkänsla här inte.

Att försöka ladda upp alla bilderna nedan på Stenafärjan visade sig vara ett evighetsprojekt, så till slut fick jag ge upp. Men nu kommer dokumentationen av juldagen. Jag låter mest bilderna tala, så var beredd på massor av bilder. Inget för långsamma uppkopplingar kanske:)

Vi vaknade till ett riktigt vinterlandskap även denna dag.

Men inte stoppar en massa snö oss för att ta en skogspromenad. Jag, Pär, Erika och Bosse gav oss ut i snön på en härlig promenad.

Som vanligt hamnade jag på eferkälken efterom jag stannade och fotograferade överallt. Men det bekymrade inte mig. Så småningom kommer jag ifatt igen och det är ju bara att följa i deras fotspår för att hitta dem. Men det är inte alltid det blir riktigt som man tänkt sig. Jag följde exakt i Erikas och Bosses fotspår, det är bekvämt att gå i andras fotspår så besparar man sig lite snö i kängorna. Efter att jag tagit kortet nedan så packade jag ner kameran i kameraväskan (som tur var) för att jag tyckte att det såg lite småbesvärligt ut att passera på just det stället.

Och plötsligt när jag krånglar mig fram längs bäcken så bara försvinner ena benet ner i ett djupt mellanrum mellan två stenar. Där satt jag med ett ben dinglande i luften mellan två stenar och med det andra benet kvar uppe på den ena stenen. En inte allt för bekväm ställning kan jag lova. Kameraväskan var begravd i snö och jag kände att jag fått en rejäl smäll på låret som hamnat mellan stenarna. Men det var inte värre än att jag kunde ta mig upp själv och traska vidare mot de andra. Jag hade nog ganska mycket tur, det kunde gått riktigt illa faktiskt. Otroligt att Erika och Bosse hade gått exakt samma sträcka utan att råka illa ut. Och som väl var så klarade kameran sig också trots att den blivit dränkt av snö. För det hade lyckats komma in riktigt mycket snö i väskan.

När jag kommit ifatt de andra så skulle vi plötsligt ta oss över bäcken. Lite halvspännande var det men vi lyckades ta oss över torra alla fyra.

Väl över på andra sidan så lånade Pär kameran en stund. Haha, visst blev det fina bilder!!

Sen fick jag för mig att ta ett kort med min Iphone. Jag tog upp telefonen ur fickan och vände mig om för att komma lagom långt ifrån mitt fotobjekt. Det resulterade i att jag fick en uppstickande pinne rakt i knät och föll pladask rakt ner i snön. Men rent reflexmässigt så lyckades jag hålla iPhonen över snön. Och ett foto blev det till slut.

Till slut kom vi ut ur den farliga skogen som resulterade i en rejäl lårkaka och ett blått knä för min del :)

Väl hemma på Ulvåsa igen var det dags för oss alla fräscha upp oss så vi kunde gå bort till Slätta där det vankades julkalas med diverse släktingar.

Ja, det var en del av våran juldag. Fortsättning av min juldokumentation följer.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Nu befinner jag, Pär och Lillpisen oss på färjan till Kiel. Pisen ligger som vanligt under täcket i hytten. Det har blivit hennes grej. Så fort hon kommer in i hytten så känner hon igen sig och ska genast under täcket. Försökte locka henne att komma fram med lite kattgodis men det gick hon inte på. Men när jag tog fram hennes favoritmat, kyckling med sås så kunde hon inte motstå utan kom fram och käkade, gick på lådan och sedan kröp hon tillbaka under täcket.

Vi åkte hela familjen ifrån Ulvåsa idag. Erika skulle vi släppa av vid tågstationen för vidare färd till Halmstad och Fredrik skulle till Landvetter för färd till Bordeaux via Paris. Vi planerade resan så att det skulle vara gott om tid för Fredrik på flygplatsen. Men som vanligt när mina barn ska resa så gick det inte riktigt som planerat. När vi närmade oss Tingstadstunneln så tog det plötsligt stopp. All trafik stod stilla och just då kom det ett trafikmeddelande på radion om att det just hänt en olycka inne i tunneln och två av tre filer var stängda. Vi insåg genast att det skulle ta tid att komma igenom och det var för sent att vända och ta en annan väg. Bara hoppas på det bästa. Mycket riktigt, det tog riktigt lång tid och vi stannade utanför Landvetter ca 30 minuter före beräknad avgång. Fredrik och jag rusade iväg in medan Pär och Erika parkerade bilen. Väl därinne så kunde vi konstatera att incheckningen var stängd. Jaha, vad gör man nu? Men vi hade tur att det var en dam kvar i bagageinlämningen som efter ett telefonsamtal gick med på att checka in honom. Så allt slutade väl så långt i alla fall. Han har inte kommit fram till Bordeaux ännu så än ska man väl inte ropa hej.

Tänkte jag skulle dokumentera ikapp lite och har nu ägnat flera timmar åt att få upp ett gaska stort antal bilder här. Men nu ger jag upp och nöjer mig så här för denna gång. Internet på den här båten är inte särskilt snabbt.

Så rapport från juldagen kommer kanske i morgon istället.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram och ett riktigt Gott nytt år önskar jag er alla.

/Marie

Hela huset vaknade klockan halv åtta av att en av Pärs snälla bröder dundrade upp till Ulvlåsa med traktorn för att ploga vår väg. Men vi tyckte att det var alldeles för tidigt att gå upp, så vi sov en stund till :)

När vi äntligen gick upp så kunde vi konstatera att plogningen var välbehövlig. det hade kommit en hel del snö under natten.

Jag stannade inne och fortsatte med att förbereda julmaten vid vårt runda köksfönster.

Plötsligt störs min fridfulla utsikt av tre grantjuvar.

Sen var dags för årets julkort. I år hade vi Bosse som fotograf, tack för hjälpen snälla farbror Bo.

Fotografen roade sig även med att fotografera sin svägerska och sin brorsdotter. Fotot på Erika blev ju väldigt fint, det på mig kan man kalla mycket, men inte fint. Men jag bjuder på det ändå. Alltid roar man någon :)

Efter avklarad fotografering så fixades och trixades det med det sista innan gästerna skulle komma.

En stund efter Kalle Anka så kom då resten av våra gäster och det var dags att äta.

När alla var mätta och nöjda så nalkades julklappsutdelning. Vissa väntar ivirgare än andra :)

Tänk, vi hade nog varit snälla här på Ulvåsa. Vi fick ett minipingisbord av Bosse. Det skulle givetvis invigas direkt.

Japp, så var ytterligare en julafton avklarad. En väldigt trevlig och avslappnad julafton blev det.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Förmiddagen innan julafton åkte Pär, Fredrik och Erika in till Bengtsfors för att handla nödvändigheter inför julbordet. Jag stannade hemma och tog mig an uppgiften att skotta fram det översnöade bordet som stod på altanen och som behövde komma in i huset för att användas på julaftonen.

 

Men när jag kommit så här långt så kom Bengtsforsresenärerna hem och jag överlät med glädje resten av skottandet till mina barn.

Några timmar senare kom Bosse hit och han hade tre snöskyfflar med sig. Det var verkligen välbehövligt eftersom snön fortsatte att falla. Bosse gjorde stora snöröjarinsatser under de dagar han var här. Tusen tack för det Bosse.

Reste av dagen gick åt att förbereda julmat och julpynta.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie