Marie Leander

När vi kom tillbaka till Kiel från Sverige så kom vår hyresvärds son och överlämnade en fin blombukett till oss. Vi har tydligen skött oss som hyresgäster så här långt.

 

Här har inte hänt allt för mycket denna veckan. Jag har förberett mig lite för min nya kurs genom att installera några program på datorn. Bland annat så har jag nu MAMP installerat. MAMP står för Macintosh, Apache, Mysql and PHP. En lokal webbserver som gör att man testköra alla funktioner på sin webbsida innan man laddar upp den online. Visst låter det som jag vet vad jag pratar om? Det gör jag inte, men det låter ju bra iallafall:)

Igår tog jag och tyska Katja en kort promenad längs vattnet i hör och häpna, solskenet. Sen tog vi en låååång fika och hann med att avhandla en massa viktiga saker. Väldigt trevligt var det. Katja är den tjejen som jag spelade den lyckosamma tennisturneringen i höstas med.

Idag regnade det som vanligt när vi vaknade. Lika bra att klara av shoppingen så snabbt som möjligt. Målet för dagen var att hitta en djuraffär där vi kunde köpa en adresstub till Lillpisen. Uppdraget lyckades efter lite sökande på internet.

När vi kom hem så fyllde jag telefon-och adressuppgifterna och satte sen tuben på kattens halsband. Sen öppnade jag balkongdörren och ropade på pisen. Hon upptäckte genast när hon kom in i rummet att bbalkongdörren var öppen och gick dit med bestämda steg.

  

Ganska kaxig var hon när hon gick ut på balkongen och stack ut huvudet mellan spjälorna. Men sen upptäckte hon att det gick folk på trottoaren och det var en hel del ljud därute och blev betydligt försiktigare. Hon gick försiktigt runt hörnet på huset men kom lika snabbt tillbaka och gick tillbaka in. Hon tyckte att det räckte med äventyr för den här gången.

 

Då visade jag henne att man även kunde gå ut på balkongen på andra sidan lägenheten. Lite mer tveksamt denna gång gick hon ut och tog en kort promenad innan hon gick in igen.

 

Nu ikväll släppte vi ut henne på balkongen igen. Då var det betydligt lugnare ute och hon var väldigt sugen på att ta sig ut från balkongen och ner i trädgården. Men vi tyckte väl inte det var riktigt rätt tid att släppa ut henne kl. 11 på kvällen för första gången. Så hon fick komma in igen och så får vi nog ta det stora steget och släppa ut henne i trädgården imorgon och hoppas på att hon hinner lära sig vilka faror som finns innan hon drabbas av dem och att hon hittar hem igen om hon får för sig att ta någon längre promenad. Just nu sitter hon och är lite sur för att hon inte fick vara kvar ute på balkongen. För övrigt så verkar hon ganska nöjd med att vara tillbaka med alla för henne välkända möbler. Det är mysigt att se henne ligga i sin favoritfåtölj igen.

Annars så har kvällen gått i sportens tecken. Vi slog idag till på en månads abonnemang på Viasat play. Det var nämligen dags för Houston Texans första slutspelsmatch på 17 år och matchen skulle gå på en för oss rimlig tid. Dessutom visade de Vancouver mot Boston som för ovanlighets skull spelade en dagmatch. Så äntligen har vi fått se lite NHL-hockey igen. Det kanske visar sig att vara ett vettigt köp eftersom regnet verkar fortsätta i all evighet här. Just nu är jag ganska avundsjuk på mina vänner i Houston. De har en ovanligt varm januari just nu. Annat var det när vi bodde där, då fick vi vara med  om två rekordkalla januari då flera av våra palmer strök med i kylan. Kolla på de två väderutsikterna och tala om vart ni skulle vilja befinna er just nu. Till råga på allt så justerades temperaturerna uppåt i Houston med flera grader. Så var inte fallet här kan jag meddela.

 

Ja ja, det är inte mycket man kan göra åt vädret. Det är bara att gilla läget och hitta på aktiviteter som passar omständigheterna.

Nästa vecka kör alla aktiviteter igång igen. Det blir bra att komma in i sina vanliga rutiner igen, med tyska, tennis och distansstudier.

Nej, nu ska jag koncentrera mig på matchen som Houston leder med 17-10 i halvtid.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram / Marie

Jag lämnade in min slutrapport i kursen Webbutveckling i slutet av oktober. Efter det har jag väntat och väntat och väntat på att få alla mina inlämningar rättade. Igår så blev då äntligen de två sista rättade. I kursen kan man få betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Som slutbetyg för hela kursen fick jag till min stora förvåning betyget Väl godkänd. Självklart är detta något jag är väldigt nöjd över, men det var absolut inget jag strävade efter, utan jag ville bara lära mig så mycket som möjligt och bli godkänd. Men ibland kan man tydligen mer än man tror. Det är verkligen jätteskönt att nu äntligen kunna släppa denna kursen. Det hade inte varit kul att nu efter så lång tid behöva sätta sig in i uppgifterna igen för att korrigera eller komplettera. Nu kan jag till 100 % koncentrera mig på fortsättningskursen som jag anmält mig till och som börjar om knappt två veckor. Den kursen tror jag att kommer bli betydligt svårare för mig eftersom den handlar om saker jag aldrig pysslat med tidigare. Nämligen Skriptspråk. Får se hur det går, men hur det än går ska det bli kul att nosa lite på detta område.

Katten då? Jodå, det går ganska bra. Hon är ute och går i lägenheten ganska mycket med oss. Men om hon hör någon som öppnar ytterdörren nere i trappuppgången så blir hon på sin vakt och öppnar någon vår dörr så springer hon och lägger sig i sitt lilla krypin. Fast det varje gång har varit jag eller Pär som kommit in genom dörren. Där ligger hon tills någon kommer och pratar med henne. Då kommer hon fram efter en stund. Det är med andra ord där jag hittar varje gång jag har varit ute. Jag förstår inte vad det är som gör henne så rädd för eventuella främlingar och varför hon är på sin vakt hela tiden. Får hoppas att det blir bättre med tiden.

Annars så gosar hon mycket med mig. Ligger gärna bredvid mig i soffan när vi tittar på tv och delar förstås säng med mig och Pär. Det där med att ligga bredvid i soffan är något nytt. I Houston gjorde hon oss gärna sällskap när vi tittade på tv. Men inte i soffan, utan i en fåtölj bredvid eller på sin lilla pall bakom soffan där hon kunde ligga och spana ut på gatan. Här i Kiel sitter hon ibland och tittar ut på regnet, men hon har ännu inte visat några tydliga tecken på att hon vill gå ut. Vi har väl tänkt att släppa ut henne på balkongen i helgen. Men först måste jag skaffa någon slags id-grej att hänga i halsbandet så att det finns en chans att vi får tillbaka henne ifall hon bestämmer sig för att rymma från balkongen och ge sig ut på upptäcktsfärd och inte hittar hem. Målet är ju att vi ska släppa ut henne på riktigt senare, men vi börjar med balkongen och ser hur länge hon nöjer sig med det.

Nästa vecka återupptar jag mina tyskalektioner. Så vet ni vad jag gör nu? Jo, jag pluggar faktiskt lite tyska. Jag kände att det nog var läge att repetera lite innan jag ger mig iväg på nästa lektion. Just att plugga tyska hemma är ju inget jag har ägnat mig åt tidigare, så några timmar kan jag ju försöka lägga på det även fast det är supertråkigt.

Annars så händer det inte så mycket här denna veckan. Regnet fortsätter att falla dagligen och tennisen börjar inte förrän nästa vecka, så just nu vilar jag mig i form. Verkar gå alldeles utmärkt tycker jag :)

Nej, nu ska jag återgå till mina tyskastudier.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

På nyårsaftons morgon fixade vi det sista på Ulvåsa och åkte sedan och lämnade av Erika och Fredrik hos Malin där de skulle fira nyår.  Denna morgon var återigen en riktigt vacker morgon. –8 grader och fullt med frost på träden. Gissa vad som kommer nu? Ja, såklart, en bild tagen från vår altan.

Även utsikten från Gärdekul var såklart vacker denna förmiddag, som alla förmiddagar.

När vi närmade oss Bengtsfors så sveptes vi in i dimma. Hela Bengtsfors låg inbäddad i dimma.

Vi åkte upp till Ruben och blev bjudna på förmiddagskaffe innan vi fortsatte vår resa till Halmstad.

Hela resan genom Dalsland såå vacker denna dag. Man skulle vilja stanna varje kilometer och ta ett fotografi. Men det är ju förstås inte görligt så jag nöjde mig med att skjuta något enstaka genom bilrutan i färd.

Väl i Halmstad åkte vi till Fredrik och Erikas lägenhet, lämnade av massa grejer och tog en snabb dusch och gjorde oss klara för nyårsfirande hos familjen Lagervall. Det var vårt första besök hos dem i deras nya hus. Ett väldigt fint hus och fint läge ni har skaffat måste jag säga.

Vi blev bjudna på trerätters med rådjurssadel som huvudrätt. Så smarrigt alltihop. Såklart måste man fotografera lite också. Och såklart så kan inte Pär låta bli att äta just när man ska fotografera.

Efter en skarp tillsägning så lyckades jag få till en bild där han inte tuggade:)

Efter den goda och trevliga middagen så var det dags att gå ut i trädgården för att skjuta iväg raketerna och skåla in det nya året.

 

Många i omgivningarna hade ganska påkostade fyrverkerier. Men man kan ju inte låta bli att tänka tillbaka på hur galet det är i Beijing i två veckor under deras nyårsfirande. Här kommer ett lite smakprov som jag filmade när jag var där under förra nyåret, feb-2011. Jag fattar inte att det inte händer en massa olyckor med allt detta smällande och folket står alldeles intill när det smäller. Så här ser det ut i vartenda kvarter i Beijing under deras firande.

 

Det nya året invigde vi med att bli lite nostalgiska och tittade igenom ett antal skolkataloger från vår gemensamma tid på högskolan. Det var många minnen som vaknade till liv. Och inte kändes det som om det var över tjugo år sedan vi gick på högskolan i Halmstad.

När vi vaknade på söndag morgon så regnade det och var inte alls vinterlikt. Efter frukosten tog CJ oss med på en visning i hans företags nya lokaler. Nu var det mest ett tomt skal, men det ska bli väldigt kul att komma dit i sommar och se hur det blir när det är klart.

Inte kunde man ana att dessa två grabbar skulle åstadkomma ett företag som för tillfället har 70 anställda och som fortsätter att växa. Riktigt imponerande tycker jag. Men om någon skulle fråga mig vad deras examensarbete handlade om så skulle jag absolut säga att det handlade om hörhjälpmedel. Men eftersom jag har bildbevis på motsatsen så får jag ge mig på den punkten. Hmm, hur blev detta låsprojekt till ett hörselprojekt?

CJ och August under Utexpo juni-90

För rättvisans skull får jag väl visa min käre makes och Peters examensprojekt också. Lilla Erika 3 månader fick också vara med på Utexpo. Givetvis klädd i U-overallen hon fick av Pärs klasskompisar.

Efter att vi kört Lagervallarna hem igen så sa vi hej och tack för ett mycket trevligt nyårsfirande och åkte till Ica för att handla lite livsmedel att ställa in i Erika och Fredriks kyl. De klarar av handlingen alldeles utmärkt själva, men vi ville ge dem en liten nyårspresent och tyckte att detta var en god ide. Och tydligen så uppskattades det av dem, kul.

Efter att vi lämnat av maten i barnens lägenhet så åkte vi till Laholm. Där skulle katten hämtas upp. Stackare, hon var förstås helt ovetande om vad som väntade henne. I Laholm blev vi bjudna på lunch och kaffe innan det var dags att samla ihop Lilllpisens saker och placera henne i den förhatliga buren. Givetvis kände hon att något var på gång och stack och gömde sig under sängen. Men med lock och pock lyckades Patrik få fram henne och vi kunde låsa in henne i buren. Lite drygt fem timmars bilåkning väntade nu Lillpisen. När vi kom ut på motorvägen jamade hon lite ynkligt tre gånger. Det var det enda hon yttrade under hela resan.  Hon låg bara och stirrade med stora ögon.

Väl framme i lägenheten var jag säker på att hon skulle leta upp ett gömställe och sätta sig där och inte komma fram på några dagar. Men hon blev nog så överväldigad av alla bekanta möbler och dofter från Houston så hon kunde inte låta bli att gå runda efter runda i lägenheten och lukta på allt.

  

Till slut la hon sig bredvid en trött Marie i tv-soffan. Hon visade inga tendenser på att gå och gömma sig. Lite märkligt tyckte vi, men vi var glada över detta.

 

När vi gick och la oss så återtog hon genast sitt gamla välbekanta beteende. D.v.s att hon stampar omkring i sängen och spinner högt och vill bli kliad en stund.  Efter ett tag så somnade hon nere vid Pärs fötter och jag var positivt överraskad att allt gått så bra så här långt. Hon väckte mig sedan några gånger under natten och ville bli kliad och några gånger vaknade jag av att hon krafsade på garderobsdörrarna. Men jag var för trött för att engagera mig i vad hon ville. På morgonen när vi vaknade så var hon borta! Vi letade och letade och letade. Vår lägenhet är  lite drygt 120 kvm och man tycker inte att det ska vara så svårt att hitta en katt. Men det var det. Det var omöjligt att hon kunnat smita ut, så det var bara att fortsätta att leta. Och till slut hittade jag henne bakom ett rack med IKEA-hyllor. När jag drog ut den understa lådan så satt hon ihopkrupen där. Jag tog ut henne, tog bort den näst understa lådan och gjorde iordning den understa lådan så att hon kunde sova där istället. Det uppskattades och hon låg där nästan hela dagen. 

Men efter lite lockande så kom hon ut framåt eftermiddagen och då verkade det som att hon hade gömt sig färdigt. Det var en helt annan katt som kom ut. Hon till och med låg i mitt knä mer än en timme när vi tittade på tv på kvällen. Det har hon aldrig gjort förut.Och idag tisdag så har hon varit med mig hela dagen. Så nu har jag precis som i Houston sällskap när jag sitter vid datorn, när jag sitter på toaletten och givetvis så går hon omkring på handfatet när jag borstar tänderna.

 

Nu ligger hon i gästsängen som står bredvid datorbordet och sover så gott.  Hon har kollat på regnet genom balkongfönstret, men ännu inte visat några tendenser på att vilja gå ut.

 

Vi får avvakta ett tag till innan vi börjar med att låta henne gå ut. Vi vill att hon känner sig riktigt hemma i lägenheten först. Och det trista Kielvädret lockar ju verkligen inte till några uteaktiviteter heller. Det regnar och blåser som vanligt.

Jag antar att jag återkommer med rapporter om Lillpisen :)

Ha det gott och en riktigt god fortsättning på 2012 önskar jag er alla.

Kram /Marie

Jag blev idag lite inspirerad av min vän Ditte som idag hade lite jubileum på sin blogg. Hon skrev idag sitt 1000:e inlägg. Jag hade ingen aning om hur många inlägg jag skrivit så jag var tvungen att kolla upp det. Jag är ju inne på min fjärde blogg, förutom denna har jag ju min Kinablogg och två olika Texasbloggar. Sammanlagt blev det 699 inlägg, så jag har alltså också lite jubileum i och med detta inlägget, nr 700.

Idag har jag städat huset. Det är typiskt, det är alltid som renast när man ska lämna Ulvåsa:) Man vill ju inte lämna kvar smuts och locka dit möss i onödan och sen är det ju alltid trevligt att komma till ett rent hus nästa gång man kommer hit. Min tanke var att vi skulle städa tillsammans, Pär och jag. Men kan ni tänka er, just när städningen skulle köra igång så var det en av stormen fallen gran i skogen som var tvungen att kapas. Så Erika och Pär traskade iväg till skogen med motorsågen i högsta hugg. Jag skickade med kameran med Erika så att hon kunde dokumentera och bevisa att det verkligen var ett jobb som gjordes.

En gran som ska kapas :)

Till skillnad från igår så vaknade vi idag till soligt och frostigt väder. Det var lite kallt att stå på altanen i bara flip-flops

Återigen måste jag påpeka att det är verkligen väldigt vackert i Svarttjärn. Kanske inte när det är regn och grått. Men när det är soligt så är det riktigt fint.

Kan inte låta bli att lägga in ytterligare en bild på vår utsikt från altanen. Tänk om de bara kunde ta bort den fula gröna luftledningen så skulle det vara ännu finare. Kanske får ta Photoshop till hjälp med att ändra på verkligheten lite :)

Framåt eftermiddagen gick vi den korta sträckan till familjen Utter/Leander. Det var sonen i huset som skulle gratuleras. Grattis på din dag Joel och tack för ett trevligt kalas.

Vi bröt upp tidigt från kalaset och gick hem och fortsatte städningen. Måste ju erkänna att jag som en liten protest inte alls städade medan Pär och Erika var i skogen, utan ägnade mig åt att uppgradera mitt bloggverktyg. Det blev som vanligt, sådär att man “ska bara” och så strular det och tar sååå mycket längre tid än planerat. När uppgraderingen var klar och jag gick in på min blogg fick jag en liten chock. Allt låg huller om buller och det såg för bedrövligt ut. Men som tur var det inte allt för komplicerat att återställa ordningen.

Igår ägnade jag och Fredrik oss åt att jailbreaka min Iphone 4 som är låst till At&t och därmed inte möjlig att använda till att ringa med i Tyskland, Så jag får nöja mig med min slöa Iphone 3g och ha min 4 som radio och musikmaskin så länge. Men nu var det alltså möjligt att jailbreaka den. Men tyvärr har det  inte släppts någon upplåsning till mitt baseband ännu. Så jag får se det som ett steg på vägen och hoppas på att det snart kommer någon unlock. Är det någon som vet något hemligt knep som inte jag vet så är ni välkomna att dela med er.

I morgon åker jag och Pär till Halmstad. Vi ska fira nyår tillsammans med CJ och Sofia som är gamla vänner från vår högskoletid i Halmstad. Erika och Fredrik stannar här ytterligare ett dygn för att fira nyår tillsammans med diverse kusiner och sysslingar.

Om vi inte hörs innan så önskar jag er alla ett riktigt

Gott Nytt år.

Kram /Marie

Idag när vi vaknade blåste det och regnade småspik. Det kändes som man ville ligga kvar i sängen hela dagen.

Men det lugnade sig faktiskt ganska snart och vi kunde ta itu med dagens sysslor. På programmet idag stod vedhämtning hos broder Jan, huggning och risdragning. Men först gick vi ut och inspekterade det som igår först var en rishög och sedan en glödhög.

Inte mycket kvar av vår rishög

Pär nallar torr ved i Jans vedbod

Efter att veden var hemkörd och inlastad så kunde Pär inte låta bli att fälla några träd till. Det innebar en massa risdragning för mig.

Jag hittade lite rester av hösten. De såg lite slibbiga ut. Jag låter de stå kvar i skogen.

Även Pär drar ris.

En del av dagens jobb.

Nu är det nog färdighugget för i år. Blir nog lite mer i sommar om jag känner Pär rätt.

Igår åkte julpynten bort och idag slängdes granen ut. Det var en kort men intensiv pyntning i år :)

I morgon blir det mest till att iordningställa Ulvåsa inför vår hemresa, men även lite kalas uppe hos Uttrarna ska vi hinna med.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie